Sökresultat

Traditionellt efter en ledskada går man på rehab med fysiskt inriktad träning, men ofta är det svårt att uppnå ett optimalt resultat. I studien Train the Brain vill nu Eva Ageberg, professor i fysioterapi vid Lunds universitet, ta reda på om det kan hjälpa att integrera psykologisk träning i den fysiska. Trots rehabilitering har många kvarvarande besvär med nedsatt funktion och dålig livskvalitet.

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskningsprojekt-ska-integrera-fysioterapi-med-psykologi - 2025-12-17

Det var fåret Dolly som avgjorde Filipe Pereiras framtida karriär. Valet stod mellan att bli arkitekt eller forskare, när ett av världens mest extrema exempel på cellomprogrammering väckte hans nyfikenhet på människokroppen. – Jag gick i gymnasiet när jag hörde talas om fåret Dolly, vilket fascinerade mig. Hur kan en enda mogen cell ge upphov till en hel organism? Denna banbrytande upptäckt ledde

https://www.medicin.lu.se/artikel/faret-dolly-inspirerade-honom-att-bygga-en-trojansk-hast - 2025-12-17

Hallå där, Jesper Sundewall, forskare inom socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet, du är medförfattare till en ny forskningsrapport som publiceras i dag på uppdrag av Expertgruppen för biståndsanalys – vad handlar det om? – I rapporten har vi undersökt normer och värderingar kopplade till genus och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), i syfte att vägleda Sveriges int

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskningsrapport-om-normer-och-varderingar-kopplat-till-srhr-och-jamstalldhet - 2025-12-17

Vad kännetecknar personer som väljer att inte ta vaccin mot covid-19? Och hur har rädsla för pandemin påverkat människors följsamhet till myndigheternas restriktioner? I en studie ledd av Anders Håkansson, psykiater och professor vid Lunds universitet, har man nu studerat detta närmre. Epidemiologisk forskning // enkätstudie // tvärsnittsstuide // Peer-reviewad artikel Kartläggningen som nu public

https://www.medicin.lu.se/artikel/sambandet-mellan-radsla-covid-19-och-viljan-att-ta-vaccin-och-folja-restriktioner - 2025-12-17

I en nyligen genomförd studie från Lunds universitet, har forskare upptäckt att metabola förändringarna i blodcellen, påverkar blodets utveckling under fosterstadiet. De fann en tidigare okänd metabolisk switch - en slags omkopplare - som visar sig vara avgörande för hur olika typer av blodceller utvecklas. Detta skulle i förlängningen kunna innebära att NK-celler, mördarceller, kan skräddarsys fö

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-metabolism-i-mitokondrierna-gav-hogre-nivaer-av-mordarceller - 2025-12-17

… mottagare av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. Priset på 20 000 euro, som i år delas ut för första gången, tilldelas en ung forskare som är etablerad i ett av de nordiska länderna och har gjort exceptionella insatser inom medicinsk genetik. Kajsa Paulsson tog emot priset den 9 juni i Helsingfors. Priset delas ut av Folkhälsans genetiska forskningscentrum i samband med deras 60-år

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-grattis-kajsa-paulsson - 2025-12-17

Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ända sedan 1600-talet, när den moderna naturvetenskapliga forskningen såg dagens ljus, har metoderna förfinats och förb

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-12-17

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-12-17

Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2025-12-17

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-12-17

Att lagra solenergi i form av bränsle är något forskare hoppas ska kunna ersätta fossila drivmedel i framtiden. Ett forskarlag i Lund kan nu ha löst ett långvarigt problem som begränsat utvecklingen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system öppnas möjligheten för billigare och mer hållbara solbränslen. – Vi kan nu se mekanismer som tidigare varit dolda, som gö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nyckelproblem-solbranslen-nara-en-losning - 2025-12-17

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2025-12-17

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-12-17

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att registrera radioaktivt nedfall från kärnvapentester, var det knappast någon som t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsvarets-gamla-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2025-12-17

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2025-12-17

Nathaniel Oliver Iotti disputerade nyligen med sin avhandling "Against the turning away - Understanding the relationships of bystander motivation and behaviors to school bullying" och har, som titeln antyder, ägnat sin doktorandtid åt att forska om skolmobbning. Nathaniel har, baserat på Self-Determination Theory, varit särskilt intresserad av att förstå vad som får åskådare att ingripa och försök

https://www.psy.lu.se/artikel/ny-avhandling-om-skolmobbning-och-mekanismerna-bakom-askadarnas-motstand - 2025-12-17

Den 15 februari var sista datum för att skicka in föranmälan för att föreslå ett profilområde med preliminär titel och kontaktperson. Vid en överblick utifrån preliminär titel täcker dessa 26 föranmälningar universitetets bredd mycket bra. De innehåller många förväntade ämnen där Lunds universitet har en stark ställning, men också några välkomna överraskningar. Dessa 26 förmälningar utgör en bra g

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/26-foranmalningar-profilomraden-har-kommit - 2025-12-18

Den 22 mars lämnade Europauniversitets-alliansen EUGLOH in en ansökan till EU-kommissionen för att få bidrag till det fortsätta samarbetet i ytterligare fyra år. Samtidigt tillkommer fyra nya europeiska partners. Vi inom EUGLOH-alliansen lovar i ansökan att fortsätta utveckla samarbetet genom nya gemensamma utbildningsinsatser och utökat utbyte, både virtuella och fysiska, för alla studenter och a

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/ny-ansokan-utvidgad-eugloh-allians - 2025-12-18

2019 tillsatte universitetet ett projekt för öppen vetenskap. Projektet har resulterat i en rapport och nu är det upp till oss på universitetet att diskutera hur vi ska gå vidare med förslagen. Projektets uppdrag var bland annat att ”utreda olika alternativ för hur en struktur för LU:s arbete med frågor som handlar om hur öppen vetenskap kan se ut”. Hur vi ska arbeta med öppen vetenskap beror främ

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetet-behover-ta-ett-helhetsgrepp-om-oppen-vetenskap - 2025-12-18

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen av denna mekanism i levande möss. Upptäckten, som publiceras i Nature Communications, är viktig för att förstå och påverka blodbildningsprocess

https://www.medicin.lu.se/artikel/dna-bokmarke-hjalper-blodceller-minnas-vilka-de-ar - 2025-12-18